Branschvalidering - validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi

19 september 2023
Lästid: 4 min
Anna Kahlson och Helén Björnsdotter från Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) föreläser om myndighetens uppdrag och SeQF

Anna Kahlson är samordnare SeQF, NSP, EQF & utredare kompetensförsörjning och livslångt lärande och Helén Björnsdotter är utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Föreläsare
Helén Björnsdotter Anna Kahlson
Föreläsare
Helén Björnsdotter
&
Anna Kahlson

Kompetensförsörjningens kärna är att arbetslivet behöver veta vilken kompetens som behövs och när den behövs. Samtidigt behöver individer kunna visa vad de vet, kan och kan göra samt fylla på med kunskap.


Vad är Myndigheten för yrkeshögskolan?

Myndigheten för yrkeshögskolans huvuduppdrag är att ansvara för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige. De ska verka för att utbildningarna tillgodoser arbetslivets behov av kompetens.

MYH analyserar arbetsmarknadens behov av YH-utbildningar, beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och beviljar statliga medel till utbildningsanordnarna.

Myndigheten ska också bland annat stödja branschernas i deras arbete med att utveckla och kvalitetssäkra samt informera om modeller för validering.

Vidare är MYH nationell samordningspunkt för EQF, som är den europeiska referensramen för kvalifikationer. EQF ska göra det lättare att jämföra utbildnings- och yrkeskvalifikationer inom EU.

Kvalifikationer + validering = effektiv kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningens kärna:

  • Arbetslivet behöver veta vilken kompetens som behövs och när den behövs.
  • Individer behöver kunna visa vad de vet, kan och kan göra samt fylla på med kunskap.

Myndigheten för yrkeshögskolan brukar visualisera sitt arbete i en kompetensförsörjningskedja, från kompetensbehov till kvalificerad personal i dessa tre steg:

  1. Vilken kompetens behövs? – Det handlar om att analysera arbetsmarknaden och se så aktörerna är överens om och har identifierat vilken kompetens som behövs så SeQF, kvalifikationer, yrkesprofiler och mikromeriter kan utformas.
  2. Vilken kompetens finns och vilken saknas? – Detta kan undersökas och kvalitetssäkras genom validering inom utbildning och arbetsliv.
  3. Hur kan vi fylla på effektiv? – Det kan handla om re-skill, up-skill, lärande på arbetsplatsen och flexibla vägar i utbildningssystemet som YH-flex.

– Vi tror inte att många vuxna kommer vilka sätta sig i skolbänken i två år framöver för att skola om sig, utan det behöver ske genom andra sätt, berättar Anna.



YH-flex är snabbspår till examen

YH-flex är snabbspår till en examen för individer som redan har yrkeskunskaper som motsvarar en betydande del av en YH-utbildning.

YH-flex börjar med en valideringsprocess för att göra ett tillgodoräknande och sedan skapas en individuell studieplan. Anna berättar att 40–45 procent av pengarna sparas vid YH-flex, jämfört med om individen hade utbildats på vanligt vis.

Validering enligt branschmodell – myndighetens uppdrag

Myndigheten stödjer branscher i deras arbete med att utveckla och kvalitetssäkra samt informera om modeller för validering.

Vidare administrerar de ett statsbidrag för utveckling av kvalifikationer i arbetslivet och branschmodeller för validering.

Syftet är att arbetslivets kvalifikationer ska utvecklas och att tillgången till och användningen av en kvalitetssäkrad likvärdig validering ska öka.

Syftet är att arbetslivets kvalifikationer ska utvecklas och att tillgången till och användningen av en kvalitetssäkrad likvärdig validering ska öka.

Vad är validering enligt en branschmodell?

  • Det är validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi, myndigheterna gör inte det.
  • Branscherna äger och ansvarar för sina valideringsmodeller.
  • Branschernas krav på yrkeskompetens är i fokus i branschvalideringen.
  • Branschvalideringens legitimitet utgår från ett mandat från arbetsmarknadens parter i respektive bransch och den har ett nationellt erkännande.

– I dag finns ett 30-tal branschmodeller för validering och cirka 110 – yrkesområden/yrkesroller att valideras mot, berättar Helén.

Antal valideringar enligt branschmodell 2015–2022

I takt med omställning ser myndigheten ett ökat intresse och ökade volymer för branschvalidering. Svensk industrivaliderings industriteknik BAS ligger i toppen av alla valideringar.

SeQF omfattar både kvalifikationer från det formella utbildningssystemet och andra typer av kvalifikationerna.

– Efter ansökan till oss kan de andra typerna av kvalifikationerna få ett beslut om nivåplacering. Detta är någonting som Sobona har gjort och kommer göra framöver för sina kvalifikationer, berättar Anna.

I dagsläget finns 69 icke-formella kvalifikationer och intresset ökar.

Vad är en kvalifikation?

Anna liknar en kvalifikation vid en innehållsförteckning och ett kvitto. Samtidigt. Innehållsförteckningen är kraven på kompetens och dessa använder myndigheten när de beslutar om nivåplacering.

Kvalifikationen är också ett kvitto på att en individ har uppnått någonting.

MYH har fått ett uppdrag från regeringen som handlar om att ta fram en gemensam datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Nu finns version 1 klar av kvalifikationsdatabasen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Databasen ska göra kraven på kompetens tydligare och visa vad individen kan som har fått en kvalifikation. Det ger en ökad tydlighet vid matchning, förenklar rekrytering och gör arbetet med validering enklare.

Helén berättar att myndigheten har drivit ESF-projektet BOSS i många år och att företag och branscher kunde lära av varandra i frågor kring kompetensförsörjning genom att delta i projektet.

Anna och Helén avslutar med att uppmana alla att använda det som är framtaget. Definiera behov och kompetenskrav samt börja arbeta med branschvalidering för att kunna möta nuvarande och kommande utmaningar inom kompetensförsörjning.

Se presentationen
Filmbild

Video

Se föreläsningen

Nedladdningsbara dokument

Dela sidan