Vad är klarspråk med ett andraspråksperspektiv?

Vad är klarspråk utifrån ett andraspråksperspektiv?

Klarspråk innebär att skriva tydliga och begripliga texter som läsaren eller användaren kan läsa och förstå. Klarspråk är rakt på sak, utan omskrivningar.

Om en individ arbetar inom fastighetsbranschen kan det stå “nyckelöverlämning sker vid tillträdesdatum” i ett internt dokument. Det är ett onödigt krångligt språk; det är enklare att skriva “du kan hämta nyckeln samma dag som du ska flytta in”.

Emil poängterar att det är viktigt att använda sitt yrkesspråk med alla yrkesspecifika begrepp. Men när du kommunicerar med hyresgästerna bör du undvika kompakta ord, även om de är yrkesspecifika. Då är det bättre att använda en verbfras i stället.

– Det är också bra att undvika komplicerade bisatser eftersom dessa kan ställa till det för en andraspråkstalare. En bisats uppstår exempelvis när du använder ordet “som” i en mening, berättar Emil.

– Ett annat tips är att söka efter ordet “att” i ditt digitala dokument. För många “att” kan vara ett tecken på bisatser i bisatser som gör det svårt att förstå vad som menas, förklarar Sofi.

För andraspråkstalare finns fallgropen partikelverb, som exempelvis “ta till sig”.

"Ta till sig" är svårt därför individen måste kunna alla de tre orden var för sig utan att förstå frasen, som också är något helt annat än att "ta sig till" eller "ta till". Dessutom måste "till" betonas, för om man inte gör det ändras betydelsen.

Undvik partikelverb och använd i stället en synonym som exempelvis “förstå” eller “begripa”, i stället för “ta till sig”.

– Ibland finns uppfattningen att någon bara behöver lära en individ svenska för att allt ska fungera. Men en individ som lär sig svenska som ett andraspråk kommer sannolikt inte låta som en modersmålstalare eftersom det är för mycket begärt av en vuxen, menar Emil.

Klarspråksarbete utifrån ett andraspråksperspektiv för Sobona

LYS förlag har fått ett omfattande uppdrag av Sobona kring fem valideringsmodeller, med delfinansiering av Arbetsförmedling. Det handlar om att göra klarspråksgranskningar utifrån ett andraspråksperspektiv av det svenska språket i cirka 1 000 frågor.

Syftet med uppdraget är att säkerställa så individer som inte har svenska som modersmål kan tillgodogöra sig valideringen.

– Vi går igenom hur frågorna är skrivna. Det är viktigt att frågorna är tydliga för vem som helst; annars finns en risk att svaret inte speglar det som validanten faktiskt kan, säger Emil.

– Det kan exempelvis vara en fråga om var en individ hittar en rökgaskondensator som ska användas, förklarar Emil.

En annan aspekt som är viktig att nämna är själva valideringssituationen. Individen som ska valideras är förmodligen lite stressad, eftersom det är ett viktigt ögonblick i hens liv.

Det kan vara tufft att svara på en fråga under stress utifrån ett sakperspektiv på ett språk som man inte behärskar.

– Vi försöker ta hänsyn till det när vi formulerar om frågorna, berättar Sofi.

Klarspråksgranskningarna handlar om att minska den kognitiva bördan för den som ska läsa och förstå texten. Det ska helt enkelt vara lite tydligare. För om en individ kan ett jobb, så ska hen ha chansen att visa det.

Emil flikar in att själva frågan inte skrivs om så den är lättare, den ska vara lättare att processa. För att göra en arbetsuppgift på sitt andra eller tredje språk tar mer kraft.

Flera frågor i en eller en fråga?

Ibland kan en fråga vara utformad så den är flera frågor i en. Då delar Sofi och Emil upp frågan och tar en sak i taget.

Ett exempel på en fråga från Sobonas valideringsmodeller är:

Vad har du för uppgifter/ansvar kring arbetsmiljö och säkerhet på din arbetsplats?

Den här frågan innehåller många delar och den blir enklare att processerna när den delas upp i dessa fyra frågor:

• Vilka uppgifter har du kring arbetsmiljö på din arbetsplats?
• Vilket ansvar har du kring arbetsmiljö på din arbetsplats?
• Vilka uppgifter har du kring säkerhet på din arbetsplats?
• Vilket ansvar har du kring säkerhet på din arbetsplats?

– Om du själv upplever att en fråga är luddig så vet du inte själv vad du frågar efter. Stanna upp, ta en paus och fundera på vad du egentligen vill fråga, säger Emil.

Rökgaskondensering blev rökgasavfuktning

Sofi berättar om ett exempel på ett ord som byttes ut till ett annat när de gjorde ett klarspråksarbete för Energiföretagen Sverige.

Inom fjärrvärme finns ordet “rökgaskondensering”. I valideringsfrågorna byttes det ut mot “rökgasavfuktning”, eftersom det ansågs vara lättare att förstå.

Men det blev inte optimalt, eftersom ordet “kondens” finns på många europeiska språk och rökgaskondensering är begreppet som används på arbetsplatserna.

– Ordet rökgasavfuktning finns inte i branschen, så när man försökte förenkla i valideringssammanhanget blev det mycket svårare, berättar Sofi.

Kultur är det som du inte tänker på att du gör

Många som tänker på svensk kultur lyfter ofta konceptet fika. Men det känner det flesta redan till.

– Kultur är det som du inte tänker på att du gör och det behöver du berätta om, förklarar Emil.

Ett exempel på detta är en fråga i ett valideringssammanhang om varför konflikter är bra.

– Den som har skrivit frågan är van vid vår svenska konflikträdda kultur och har därför inte skrivit varför konflikter kan vara dåliga, förklarar Sofi.

Emil och Sofi avslutar med att berätta att en vänlig och inbjudande kultur bidrar till språkutveckling för en andraspråkstalare.