Mikromeriter och projektet ”Kompetenspasset” som kan säkra kompetens

Hans berättar om kopplingen till SeQF Länk till annan webbplats., som är Sveriges referensram för kvalifikationer och livslångt lärande. En kvalifikation sorteras in på en av åtta nivåer, utifrån kunskaper, färdigheter och kompetenser.

– En kvalifikation synliggör vad en individ vet och kan utföra, oberoende av hur lärandet har skett, vilket är oerhört viktigt i ett valideringssammanhang, förklarar Hans.

Detta kan med andra ord synliggöra lärandet som sker på arbetsplatsen.

En mikromerit är mindre än en hel kvalifikation. Därför kan mikromeriter ses som ett komplement till hela kvalifikationer.

Tanken är att individen ska kunna ha sina mikromeriter samlade i en app tillsammans med andra meriter.

Är mikromeriter något nytt?

Hans konstaterar att det nya är:

• En gemensam definition
• Standarder för hur mikromeriter beskrivs, dokumenteras och utfärdas
• Principer för utformning och överföring
• Påbyggnadsbarhet
• Formalisering av det informella lärandet/moduler för formellt lärande
• Kvalitetssäkring.

Varför är mikromeriter viktiga?

• Individen får en tydlig karta/dokumentation över sina kompetenser.
• Arbetsgivaren får bättre förståelse av medarbetarens exakta kompetens och det hjälper till vid såväl rekrytering som omställning.
• Utbildningsanordnare får ett högre värde av utbildningar som dokumenteras på ett oberoende sätt och synliggörs bättre.
• Samhället får en kartläggning av kompetensförsörjning, matchning och insikter i Sveriges globala konkurrenskraft.

– Kompetenspasset är ett utforskande projekt som undersöker vad som är rimligt att klassificera som en mikromerit, förklarar Hans.

Frågor som undersöks inom projektet är:

• På vilken nivå är det meningsfullt att dokumentera?
• Vad kan stå på egna ben och vad kan byggas på?
• Vilka kriterier ska en merit uppfylla för att vara en avgränsad självständig mikromerit?
• Finns det en mindre gräns för när det är meningsfullt att ta fram en mikromerit?
• Kan kvalitets garanteras och kommer en nationell överbyggnad accepteras?
• Vilka förkunskaper behövs för att mindre utbildningsinsatser ska vara meningsfulla?
• Var finns högskolan?

– Kvalitetssäkring av en mikromerit är avgörande för legitimiteten, så det går att jämföra en kvalifikation, oavsett hur den har förvärvats, konstaterar Hans.

Projekt vs piloter

Kompetenspasset

• Finansiera
• Hålla samman projektet
• Hitta mönster för att generera standarder och principer
• Teknisk lösning för dokumentation.

Fem piloter

• Processledare
• Explorativt utifrån egna behov och förutsättningar.

Thomas Nylund, processledare på Sobona, berättar att Sobonas valideringsmodell är en nationell kompetensstandard som innehåller yrkesprofiler som är uppbyggda av moduler som beskriver vad en individ behöver behärska för att kunna utföra en yrkesroll.

Yrkesprofilerna är utvecklade för branschen av yrkeskunniga inom branschen.

– Vi har använt den kvalitetssäkrande OCN-metoden, berättar Thomas.

I modellen finns läranderesultat och bedömningskriterier för validering tydligt beskrivna. Kvalitets- och relevanssäkring utvecklas efter behov.

Inom avfallshantering och återvinning finns sju nationella yrkesprofiler som är uppbyggda av moduler.

Flera av dessa är nivåkvalificerade inom ramen för SeQF.

Sobonas första delpilot handlar om mikromeriter inom fiberteknik och görs i samverkan med Svenska Stadsnätsföreningen Länk till annan webbplats..

– Det är ett oroligt världsläge och svenska myndigheter arbetar med hur vi ska kunna höja beredskapen för att möta framtida kriser, ha en högre civil beredskap och rusta upp Försvarsmakten, fastslår Thomas.

Det är tydligt att kompetenser behövs för att kunna utföra service och underhåll av fibernät. Just svetsning av fibernät är ett kritiskt kompetensområde.

Kan det vara en mikromerit att kunna svetsa fibernät? Vilka yrkeskategorier finns som kan innehålla en kortare utbildning eller praktikinsats där individen kan tillägna sig mikromeriten för att kunna svetsa fibernät?

Sobonas branschvalideringsmodell – reflektioner och slutsats

Strukturen och innehållet i Sobonas modulariserade branschvalideringsmodell bör vara en bra utgångspunkt och referens för ett arbete som definierar mikromeriter.

Sannolikt kan en del av en modul i en yrkesprofil utgöra en mikromerit. Detta är alltså en del som kan anses ha ett visst självständigt värde och tillämpbarhet i sig.

Mikromeriter bör kunna extraheras ur modulerna i yrkesprofilen.

Thomas frågar Björn hur liten en mikromerit kan vara. Björn menar att den måste kunna kvalitetssäkras. Den får inte heller vara så liten att den inte är användbar i verkligheten.

– Utbildningsväsendet har 7,5 högskolepoäng som minsta kurs och teoretiskt sett är 1 poäng det minsta som går att mäta i systemet, säger Björn.

Detta kan jämföras med arbetslivet där en individ kan gå en påbyggnadskurs på exempelvis två dagar.

Hur värdefull en mikromerit är handlar om hur accepterad den är.

Många mikromeriter kommer ligga på gränsen för att vara en mikromerit.

Björn frågar sig själv hur det går att särskilja mikromeriter på gränsen från en mikromerit som är helt overifierad?

– Allt kunnande som går att synliggöra är värdefullt ur såväl ett samhälls- som ett individperspektiv, menar Björn.

Vilken är den största utmaningen i att arbeta med mikromeriter?

Det handlar om frågor som:

• Vad är värt att avgränsa?
• Vilken bärkraft har mikromeriten för att kunna stå på egna ben?
• Är mikromeriten överföringsbar eller påbyggnadsbar?
• Hur många mikromeriter kan vi ha? Hur många är hanterbara?
• När övergår en mikromerit till att vara en kvalifikation i sig själv?

– Det är viktigt att påminna sig om att detta är en utforskande pilot och det finns inga färdiga svar, säger Björn.

För den som är intresserad och vill veta mer om mikromeriter och projektet Kompetenspasset kommer det gå att läsa mer på kompetenspasset.se Länk till annan webbplats..

Se gärna filmen om Kompetenspasset:

Det går även att läsa mer på Sobonas sida om hur Kompetenspasset ska säkra rätt kompetens Länk till annan webbplats..