.svg)
Liberalernas etta och ordförande i Utbildningsutskottet Fredrik Malm delade med sig av utbildningsfrågor utifrån ett nationellt perspektiv.
Fredrik Malm berättar att han kom in som ung, högljudd och arg riksdagsledamot redan 2006. Numera är han äldre, mer fundersam och antingen mer lågmäld.
Han har i huvudsak arbetat med utrikespolitiska frågor och med migrationslagstiftning, som asylrätt och invandringspolitik. Sedan 2021 är han ordförande i Utbildningsutskottet
Länk till annan webbplats..
Fredrik inleder med att konstatera att det händer mycket inom utbildningsfrågor. Många samverkar, verksamheter utvecklas, nya modeller och metoder antas för att förbättra Sverige.
– Det är viktigt att ha med sig detta, eftersom vi haft ett dystert samhällsklimat där många talar om Sverige i negativa termer, säger Fredrik.
För det är många individer som lyckas med både omställning och integration. Fredriks övergripande uppfattning är att mycket i Sverige fungerar bra, men att vi behöver vässa oss och bli ännu bättre på mycket för att klara internationell konkurrens och andra utmaningar.
Fredriks övergripande uppfattning är att mycket i Sverige fungerar bra, men att vi behöver vässa oss och bli ännu bättre på mycket för att klara internationell konkurrens och andra utmaningar.
– Det sker enorma förändringar i samhället, digitaliseringen sker allt snabbare och vi har en åldrande befolkning i Sverige, förklarar Fredrik.
Arbetslivet förändras kontinuerligt, stora globala trender påverkar och samtidigt sker klimatomställningen. Vidare sker strukturella och demografiska förändringar i Sverige. Var femte invånare har rötter i ett annat land.
– Vi måste klara att hantera de långsiktiga utmaningarna. Vi måste bygga och rusta Sverige långsiktigt för framtiden, understryker Fredrik.
Samtidigt måste samhället rycka ut som en brandkår som exempelvis under:
- Finanskrisen 2007–2009
- Den stora flyktingkrisen 2015
- Covid-19
- Den pågående klimatkrisen
- Rysslands invasion och pågående folkmord i Ukraina.
Allt detta påverkar arbetsmarknad, utbildning och mycket annat i Sverige. Vi måste fatta strategiskt långsiktiga och viktiga beslut för Sverige för att ha kvar och stärka Sverige som välfärdsnation och industrination
– Vi har ett kapitalistiskt marknadsekonomiskt system och en hög grad av omfördelning med välfärdsstat och generell välfärd, säger Fredrik.
Vi behöver behålla ryggraden i samhällsmodellen samtidigt som vi rustar mot framtiden och parerar stora kriser.
Vi behöver behålla ryggraden i samhällsmodellen samtidigt som vi rustar mot framtiden och parerar stora kriser.
Stora utmaningar för Sverige
Just nu har vi en historiskt hög arbetslöshet. I september 2022 låg arbetslösheten på drygt sju procent, vilket inte är rimligt.
Samtidigt vittnar företag, kommuner och fackföreningar om att de behöver kompetenta medarbetare och att de behöver hantera utmaningar inom kompetensförsörjning.
Vilka faktorer påverkar detta?
- Matchningsproblematik
- Integrationsproblematik
- Dimensionering av utbildningar
I framtiden behöver fler flytta till städer och orter där arbeten finns. Kvaliteten i svensk utbildning behöver höjas och framför allt behöver Yrkesvux och yrkeshögskolan stärkas.
När subventioner används för att få in grupper som står långt utanför arbetsmarknaden ska systemen inte tränga undan ordinarie jobb.
Spets och excellens behöver vässas i högre utbildning och inom forskning. Det finns utmaningar i att få fler tjejer att vilja läsa matematik och NO-ämnen samt bli ingenjörer.
– Vi behöver förbättra ansvarsfrågan kring struktur för validering och lagstiftningen som ska implementeras, fastslår Fredrik.
Vi behöver förbättra ansvarsfrågan kring struktur för validering och lagstiftningen som ska implementeras.
Vidare behöver intresset för att läsa yrkesprogram på gymnasiet. I dag läser cirka 30 procent av alla gymnasielever ett yrkesinriktat gymnasieprogram.
Arbetsgivarnas förtroende för Arbetsförmedlingen behöver ökas. Studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas.
Alla grundskolor borde ha praoveckor.
Utländsk arbetskraft ska inte utvisas ur Sverige på orimliga grunder.
Det viktigaste för Utbildningsutskottet framöver är att öka likvärdigheten i svensk grund- och gymnasieskola.
Nu har vi en ny regering och inget av stadsråden i regeringen har ens hunnit bemanna hela sitt kansli. Det kommer dröja innan olika besked kommer. Men Tidöavtalet hänvisar både till omställning och kompetensutveckling och regeringen ser detta som värdefullt.
Tidöavtalet hänvisar både till omställning och kompetensutveckling och regeringen ser detta som värdefullt.
– Vi värnar mycket om omställningsstudiestödet, berättar Fredrik.
I dagsläget har cirka 14 000 individer ansökt om det här stödet. När stödet är fullt utbyggd finns det medel för drygt 40 000 individer.
Detta ställer krav på den svenska infrastrukturen för utbildning; det måste finns utbildningar av hög kvalitet som tillgodoser trycket på omställning.
Detta ställer krav på den svenska infrastrukturen för utbildning; det måste finns utbildningar av hög kvalitet som tillgodoser trycket på omställning.
Yrkesutbildningarna spelar och kommer spela en viktig roll framöver. Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv från 2021 är deras bedömning att fyra av tio gymnasieelever skulle behöva läsa en yrkesinriktning på gymnasiet för att tillgodose de behov som finns. Detta är en utmaning.
Det finns också stora skillnader i synen på gymnasieutbildning, i ambitioner, i vad individen väljer att läsa och även i kunskapsresultat när vi jämför stad och land. Generellt presterar gymnasielever i svenska storstäder avsevärt bättre än vad gymnasielever i glesbygd gör.
Trenden i västvärlden med en bredare medelklass har bidragit till att intresset för traditionella yrkesinriktningar och hantverkaryrken har avtagit, speciellt i storstäder.
Intresset för traditionella yrkesinriktningar och hantverkaryrken har avtagit, speciellt i storstäder.
Ibland tenderar utbildningsanordnare, kommunpolitiker, tjänstemän, Skolverket och politiker att glömma eleverna och ungdomarna. Vid validering glömmer man inte individen, eftersom det är så kopplat till en individuell kompetens.
– Dagens ungdomar väljer inte primärt en dröm om ett framtida yrke utifrån en utbildning. De väljer utbildning utifrån intresse eller vision, berättar Fredrik.
Det kräver att vi stärker studie- och yrkesvägledningen i svensk skola.
Det finns en liten risk med en övertro på staten, politiken och regionernas möjlighet att styra individens vilja och intresse.
Fredriks slutsats är att det svenska utbildningsväsendet behöver fokusera på att:
- Ge en bra grund.
- Se till så att så många elever som möjligt får gymnasiebehörighet.
- Uppvärdera omskolning, vidareutbildning och kompetensutveckling.
Vi vet att framtidens kommer se annorlunda ut, men vi vet inte exakt hur. Därför är validering viktigt.
Vi vet att framtidens kommer se annorlunda ut, men vi vet inte exakt hur. Därför är validering viktigt.
Moderator Thomas Nylund avslutar med två frågor.
1. Hur tänker politiken kring det livslånga lärandet som inte är kopplat till utbildning?
– Jag pratar mest om utbildning, eftersom min roll är som ordförande i Utbildningsutskottet. Men det livslånga lärandet är oerhört viktigt och framtiden kräver inte bara utbildning i skolbänk eller teoretiska kunskaper, förklarar Fredrik.
2. Hur kommer vi som arbetar med ekosystemet märka av att det är en ny regering?
– Mitt parti som ansvarar för Utbildningsdepartementet har fokuserat mycket på att skapa lärlingsutbildningar av hög kvalitet. Vi inrättade yrkeshögskolan och vi ser ett stort värde i att uppvärdera yrkesutbildningarna i Sverige. Det kommer inte bli något radikalt systemskifte på utbildningsområdet; vi ska vässa och stärka Sverige, avslutar Fredrik.
Relaterade artiklar
