Lärlingsutbildningar utifrån nationella yrkesprofiler

Med tanke på strukturomvandlingen kommer det formella utbildningsväsendet inte klara utmaningarna ensam. Det finns för få utbildningsplatser inom vissa områden och det finns inte utbildningar alls inom andra områden.

Vidare är det brist på yrkeslärare. Dessutom söker individer inte alltid de utbildningar som de “borde” söka, för de söker från andra parametrar, som att de söker samma som kompisar, prioriterar närhet till utbildningsplatsen och att de inte riktigt vet vad de vill.

Kompetens måste erhållas i andra sammanhang än i det formella utbildningsväsendet. Men vem ansvarar för det?

Jörgen konstaterar att både branscher och företag måste ta ett större ansvar. De måste tydliggöra vilka krav och behov av kompetens som finns. De måste ta ansvar för delar av eller hela lärprocessen.

Sobonas nationella yrkesprofiler

Sobona, medlemsföretag och fackliga företrädare har initierat utvecklingen av nationella yrkesprofiler samt utbildning av handledare och bedömare för att kompetensförsörjning och lärande på arbetsplatsen ska kunna ske på ett mer strukturerat sätt.

Yrkesprofiler visar vilka konkreta kunskaper och färdigheter behövs i en yrkesroll. De kan också ta bort eventuella fördomar och felaktiga bilder av ett yrke, underlätta för matchning och förenkla språkutveckling.

– Yrkesprofiler handlar också om att möjliggöra för samarbete och samverkan med utbildningsanordnare samt möjliggöra validering av individers faktiska kunnande, säger Jörgen.

Validering är definitivt en del av kompetensförsörjning. För kompetensförsörjning handlar inte bara om tillförsel av nytt kunnande; det handlar lika mycket om erkännande och synliggörande av befintligt kunnande.

Validering möjliggör för komptensförflyttning inom ett företag eller inom en bransch. Det skapar förutsättningar för ett kvalitetssäkrat lärande på arbetsplatsen genom arbetsplatsförlagd praktik, introduktion av nya medarbetare och kompetensutveckling av befintliga medarbetare.

De bidrar till möjligheten att arbeta med formativt kvalitetssäkrat lärande på arbetsplatsen och validera i realtid.

– Mycket av den faktiska förmågan och färdigheten utvecklas bäst på arbetsplatsen och vi måste ta vara på detta bättre, konstaterar Jörgen.

Vidare skapar yrkesprofilerna möjligheter till samverkan med det formella utbildningsväsendet, exempelvis i utvecklingen av lärlingsutbildningar.

Kunnandet är det centrala

Ett yrkesbevis kan stå för sig själv, men det finns stora vinster att hitta samverkan med formellt utbildningsväsende. För ingen vinner på att skapa motsatsförhållanden mellan formellt, icke-formellt och informellt lärande.

– Kunnandet är det centrala; inte var, när eller hur en individ har erhållit kunskaperna. Utifrån detta ser jag yrkesprofilering och kvalitetssäkrat lärande på arbetsplatsen som avgörande ingredienser i kompetensförsörjningsgrytan, säger Jörgen.

Omställning handlar inte bara om enskilda individer och företag; det måste handla om system och struktur för lärande lika mycket.

Lärlingsutbildningar och en treårig pilot

Lotta har tidigare arbetat mycket med lärlingsutbildningar och att få fler lärlingsplatser. Hon berättar om en treårig pilot som Validering Väst och västsvenska handelskammaren ska köra i gång under 2022. Piloten kommer vara i Västra Götaland med dess 49 kommuner.

Syftet är att få till ett samarbete mellan branscherna komptensstandarder och det formella utbildningssystemet så det livslånga lärandet är i fokus.

– Kvalitetssäkring har varit en stor utmaning för lärlingsutbildningen under många år. Nu när branscherna har utvecklat nationella yrkesprofiler är det ett bra tillfälle för utbildningssystemet att haka i och samverka genom valideringsmodellerna, konstaterar Lotta.

Genom piloten utgår de från yrkesbevis eller yrkesprofiler för att skapa yrkespaket till Komvux. På så vis kan yrkespaketen skräddarsys och det går även att utveckla andra yrkespaket i samverkan med branscher.

Utifrån orienteringskurserna görs en validering och en kompletterande flexibel lärlingsutbildning som leder till arbete.

– Vi vill också att individer får en anställning och en lön under utbildningstiden. Arbetsmarknad och utbildning måste närma varandra, berättar Lotta.

Pilotens mål

Målet med piloten är att titta på branschernas yrkesprofiler och översätta innehållet till kurspaket inom det reguljära utbildningsystemet inom Komvux.

Det kommer göras en kartläggning för att få vägledning men också för att synliggöra vilka kompetenser som individen redan har.

Det är en flexibel kompletterande utbildning i lärlingsform, utifrån individens förutsättningar och arbetsgivarens behov.

Yrkesprofil hos Sobona

Lotta visar ett exempel på hur man kan göra ett yrkespaket utifrån en yrkesprofilen återvinningsarbetare på ÅVC.

Det går att forma yrkespaketet så individen får ett yrkesbevis från branschen och betyg från Komvux, vilket gynnar det livslånga lärandet.

Komvux får 50 000 kr per årsplats i stadsbidrag i egenskap av anordnare. Arbetsgivaren som är med och utbildar får ett riktat stadsbidrag på 40 000 kr per år och elev.

– Stadsbidragen kan användas för att validera och för att se till så utbildningen håller en hög kvalitet, Säger Lotta.

När branscherna har synliggjort vad individer bör kunna finns en bra grund för att kvalitetssäkra lärlingsutbildningarna.

Önskade resultat med piloten

Validering Väst hoppas att antalet valideringar ska öka tack vare piloten. Den ska ge förutsättningar för individers livslånga lärande. Individen får ett erkännande av sina kunskaper, kan få ett yrkesbevis och betyg från Komvux.

Lotta avslutar med att konstatera att det finns ett stort behov av att koppla ihop arbetsmarknadsinsatser som görs med formell utbildning. Det blir en win-win eftersom individen både får betyg från Komvux och det värdefulla yrkesbeviset från branschen.