Insatser inom omställning öppnar möjligheter till framtidens arbetsliv

Att satsa på kompetensutvecklande insatser för att medarbetarna ska fortsätta vara anställningsbara är viktigt. Hur kan validering hjälpa till?

Eva Wikström är vd på Omställningsfonden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Johan Frisö är verksamhetsansvarig på KFS Trygghetsfond Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Eva berättar att drygt åtta av tio svenskar, 84 procent, tror att deras kompetens kommer vara tillräcklig på arbetsmarken om fem år enligt en Sifo-undersökning. I samma undersökning framkom det att drygt sju av tio, 73 procent, tror att deras kompetens kommer stå sig om tio år.

Omställningsfonden är en icke vinstdrivande stiftelse vars huvudmän är Sveriges Kommuner och Regioner och Sobona samt fackförbunden Kommunal, OFR och AkademikerAlliansen.

Omställningsfonden stöttar 290 kommuner, 21 regioner och drygt 600 Sobona-företag med cirka 1,2 miljoner medarbetare i samband med omställningar. Vidare stöttar de medarbetare som avslutar sin anställning genom en överenskommelse på grund av nedsatt arbetsförmåga med grund i sjukdom eller skada.

– Sedan 2017 har vi också uppdraget att jobba med förebyggande insatser tillsammans med fack och arbetsgivare. För detta har partnerna avsatt medel för att möjliggöra de kompetensutvecklingsinsatserna, berättar Eva.

Johan berättar att KFS Trygghetsfond bildades redan 1993 och att den också är en kollektivavtalsstiftelse. KFS Trygghetsfond omfattar cirka 500 av företag med cirka 30 000 medarbetare.

Dessa företag är medlemmar i Sobona, tidigare KFS, kommunala företagens samorganisation. Sedan 2018 administreras KFS Trygghetsfond av Omställningsfonden.

Fondernas uppdrag är att underlätta för omställning inom välfärdssektorn. Det sker bland annat genom förebyggande arbete med kompetensutveckling för att på så sätt minska risken för framtida arbetsbrist.

Fondernas uppdrag är att underlätta för omställning inom välfärdssektorn.

När KFS Trygghetsfond bildades skrev parterna trygghetsavtalet och som formulerades så här:

“Parternas gemensamma målsättning är att med detta avtal och den fond som skapas, är att de ska vara aktiva offensiva verktyg i företagens och de anställdas händer som underlättar nödvändig strukturförändring i företagen.”

– Det var framsynt att formulera sig så redan då, eftersom detta fortfarande är aktuellt i dag.

Fonderna är en av juvelerna i den svenska modellen. De bygger på att parterna tar ansvar, kommer överens och tecknar kollektivavtal.

Parterna är fondernas huvudmän. Fonderas uppdrag utgår från de kollektivavtal som parterna tecknar och utifrån dem utför de sitt uppdrag.

Eva berättar att Omställningsfonden har drygt 40 medarbetare som arbetar lokalt tillsammans med fackföreningar och arbetsgivare i hela Sverige.

Eva återvänder till SIFO-undersökningen som hon inledde med. Undersökningen visar att 30–49-åringar är mest säkra på sin kompetens. I den åldersgruppen tror 79 procent att deras kompetens kommer vara aktuell om tio år.

– Frågan är om det är möjligt? Undersökningar visar att hälften av alla av dagens yrken kommer vara ersatta av digital teknik om tio år, berättar Eva.

Undersökningar visar att hälften av alla av dagens yrken kommer vara ersatta av digital teknik om tio år.

Detta är tydligt också inom välfärdssektorn då administrativa processer ersätts med digital teknik, digital vårdkonsumtion ökar och en digital strukturomvandling har påskyndats som ett resultat av covid-19.

Detta innebär att många individer ställs inför ökade och nya kompetenskrav.

Löneadministratörer blir robotskötare, digitaliseringen ökar inom avfallshantering och återvinning och många processer förändras inom vård och omsorg.

Dessutom behövs yrkesväxling, eftersom andra kompetenser behövs på arbetsmarknaden.

– Slutsatsen är att det livslånga lärandet krävs för den som vill vara anställningsbar hela livet, säger Eva.

Därför bör arbetsgivare erbjuda kompetensutveckling eftersom det gagnar både medarbetare och bidrar till verksamhetens möjlighet att fullgöra sitt uppdrag. Inom välfärdssektorn gynnar det dessutom samhället i stort.

Förebyggande insatser

Eva berättar att kompetenskartläggning av kompetensförsörjningsbehov ingår i det förebyggande arbetet som sker på kort och lång sikt. Behov av kompetensutveckling behöver fångas utifrån verksamhetens utveckling.

Vidare är samverkan med fackliga parter viktig eftersom de har örat mot marken.

– Under de senaste åren har drygt 72 000 medarbetare inom välfärdssektorn tagit del av kompetensutvecklingsinsatser med stöd av medel som finns Omställningsfonden, berättar Eva.

Parterna har avsatt 750 miljoner 2017–2019, 250 miljoner 2020 och 750 miljoner 2021–2023 för att undvika uppsägningar, bidra till karriärväxling samt fylla på och klara kompetensförsörjningsbehoven hos kommuner, regioner och kommunala företag.

Sobonas medlemsföretag omfattas av förebyggande insatser

Mellan 2021–2023 omfattas samtliga av Sobonas medlemsföretag av förebyggande insatser.

Mellan 2021–2023 omfattas samtliga av Sobonas medlemsföretag av KFS Trygghetsfonds förebyggande insatser.

Numera avsätts inte en viss summa per medarbetare; nu finns en gemensam pott pengar avsatt som alla Sobona-företag kan ansöka om till kompetensutveckling för förebyggande insatser.

Kompetensutveckling är viktigt och genom stöd i planeringsarbetet och med medlen kan fonderna spela en viktig roll med förebyggande insatser.

– Vår förhoppning är att komma in tidigare och hjälpa till med insatser så uppsägningar kan undvikas, säger Johan.

Uppsägningarna minskar

Eva håller med om att det är viktigt att undvika uppsägningar och konstaterar att de har varit all time high i välfärdssektorn under 2020. Uppsägningarna har dock börjat minska under 2021, men trots minskningen har nästan 900 medarbetare inom välfärdssektorn blivit uppsagda hittills i år.

Den största anledningen till uppsägningarna är verksamhetsförändringar. Det handlar om nedläggningar, ändrade krav, vikande elevunderlag eller minskat kundunderlag. Det är främst lärare som blir uppsagda men även administratörer, elevassistenter, handläggare och barnskötare.

I oktober får nästan 2 000 individer stöd från Omställningsfonden. Ungefär 200 individer får stöd från KFS Trygghetsfond utifrån att de har blivit uppsagda eller träffat överenskommelse om att avsluta sin anställning.

Över 90 procent av individerna som fick stöd av fonderna gick vidare till ny sysselsättning. Numera går allt fler vidare till längre studier.

90 procent av individerna som fick stöd av fonderna gick vidare till ny sysselsättning.

Stödet är ett av fondernas grunduppdrag. Det handlar bland annat om kartläggning av individens kompetens inför eventuella utbildningsbehov.

Johan berättar att KFS Trygghetsfond träffar många individer som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Processen startar med en kartläggning och sedan skapas en handlingsplan. I handlingsplanen finns individens önskemål, behov och möjligheter definierade.

Johan säger att en vanlig reaktion från individerna är:

“Men jag har bara arbetat där i x antal år.”

Många är trogna och arbetar i många år på kommunala företag. Men vad har individen gjort under de här åren?

Många gånger visar det sig att individen har arbetat med olika delar. Hen har fått internutbildning, gått kurser och kompetensutvecklat sig på olika sätt. Helt plötsligt synliggörs lärandet på arbetsplatsen och i arbetslivet.

Arbetslivet är ständigt i rörelse; det kommer nya lagar och behov förändras. Därför måste verksamheter och individer ständigt utvecklas.

– Under pandemin har det blivit tydligt att fler individer har fått lov att utveckla sina digitala kunskaper, berättar Johan.

Under pandemin har det blivit tydligt att fler individer har fått lov att utveckla sina digitala kunskaper.

När kunskaperna tydliggörs kan individen få positiv boost och ny energi.

Validering visar kompetenspåbyggnad

Genom validering kan kompetens värderas högre och tåla att jämföras med traditionell utbildning. Validering kan dessutom öka rörligheten inom företag och på arbetsmarknaden i stort.

Parterna satsar på att stärka kompetensutvecklingen hos medlemsföretagen. Det bidrar många gånger till att individen får ett papper på vad hen kan.

– Det finns många exempel där fonderna gått in med förebyggande medel så individer får förkovra sig och kompetensutveckla sig, säger Johan.

Welcome to the future

Just nu sker en spännande utveckling på svensk arbetsmarknad. Fondernas parter inom välfärdssektorn förhandlar och förhoppningen är att fonderna ska få fortsätta med samtliga av sina uppdrag.

Det finns behov av att kunna få en ekonomisk försörjning under tiden som en individ kompetensutvecklar sig mitt i livet och förslaget om omställningsstudiestöd kan vara lösningen på detta. Något som Omställningsfonden påtalat i sina rapporter under åren.

Eva knyter an till Sifo-undersökningen som hon inledde med och frågar sig om individerna är naiva som tror att deras kunskap står sig över tid?

Eller är det inte så dramatiskt, utan individerna får kompetensutveckling i arbetet och de noterar inte kompetenslyftet som sker kontinuerligt?

– Det kan dock finnas en risk att individerna underskattar hur snabbt arbetsmarknaden, kompetenskrav och önskvärda kunskaper förändras, säger Eva.

Eva tror att det finns en medvetenhet kring utvecklingen som sker eftersom många har ruskats om under pandemin och inser att de måste utvecklas och förflytta sig, oavsett utbildningsbakgrund.

Eva tror att många individer får kompetensutveckling i arbetet men de är inte medvetna om att de bör validera kompetensen.

Fondernas förhoppning är att deras arbete och deras medel kan bidra till att trygga individernas anställning och bidra till verksamhetens kompetensutvecklingsinsats och på så vis minska risken för övertalighet och uppsägningar.

Eva avslutar med Omställningsfondens vision:

“Vi öppnar möjligheter till framtidens arbetsliv för välfärdens medarbetare och arbetsgivare.”