Pilot 4 – textil och cirkularitet

Elin Peterson, projektledare Textil och Mode på Nordiska Textilakademien.

Elin Peterson är projektledare Textil och Mode på Nordiska Textilakademin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Karin Sundin är teknisk utredare på Stockholm Vatten och Avfall Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Varje år använder varje svensk 15,2 kilo textil om man tittar på konsumtion. Vart tar allt vägen?

Hela åtta kilo textil kastas och kommer inte till nytta för annat än energiåtervinning. 2,5 kilo lämnas in till återbruksaktörer som sedan kan sätta tillbaka det på marknaden. Vart resterande mängd tar vägen är oklart. Är detta hållbart?

– Nej, detta är inte hållbart eftersom modeindustrin har en stor påverkan på miljön, då den beräknas stå för cirka tio procent av världens koldioxidutsläpp, berättar Karin.

80 procent av miljöpåverkan sker i tillverkningsfasen, både vad gäller fiber och tillverkning.

Vad krävs för att tillverka ett kilo textil?

• Mellan 7 000–29 000 liter vatten
• Mellan 1,5–6,9 kilo kemikalier.

Men det är inte slut där eftersom det sker en stor påverkan under både användar- och avfallsfasen genom tvättning, torkning och strykning. Vidare kommer såväl mikroplaster som kemikalier ut genom tvättning.

Karin berättar att den genomsnittliga livslängden för ett klädesplagg är två år och det används i snitt åtta gånger.

Mer än 50 procent av all textil slängs efter de har använts av en person och cirka en procent återvinns.

– Mitt budskap är – släng inte textil förrän den är helt förstörd, uppmanar Karin.

När du lämnar in textilen ska du se till att den är fräsch och hanterbar. Den ska vara torr och förpackad i en påse. Se till att delar som hör ihop hamnar i samma påse.

Det bästa är om man kan dela textil med vänner eller lämna in på ett bytesställe.

Annars kan du lämna in textil:

• I insamlingskärl
• Till butiker som tar emot det
• På återvinningscentraler.

All textil som samlas in måste sorteras

Värdet ligger i att återanvända textilen i första hand och ungefär 65 procent kan återanvändas. Den första sorteringen sker alltid manuellt först. Den maskinella eftersorteringen finns i liten skala än så länge.

• Men det finns en anläggning som gör maskinell eftersortering och den drivs av Sysav i Malmö. Där sker en automatiserad sortering med sensorer som läser fiberinnehåll, berättar Karin.

Ny lagstiftning för textil 2025

En ny lagstiftning för textil träder i kraft i januari 2025, utifrån avfallsdirektiv från EU. Då ska all textil separerat från övrigt avfall.

• Då får du inte längre lägga en trasig strumpa i den vanliga soppåsen, berättar Karin.

Avfall ska hanteras enligt avfallshierarkin och får inte längre förbrännas. Kommunen får ansvaret att se till att textiler som kommer från hushåll tas om hand.

Producentansvar för textilier

Vidare kommer ett producentansvar för textilier. 2020 gjordes utredningen Producentansvar för textil – en del av den cirkulära ekonomin SOU 2020:72 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Utredningens uppdrag var att föreslå ett producentansvar för textilier, som säkerställer separat insamling av textilier för återanvändning respektive textilavfall för återvinning.

– Vi väntar på ett producentansvar för textilier, men vi vet inte när det kommer, säger Karin.

Framtidens kompetenser: värdering av textil och mode

Elin Peterson berättar att en helt ny struktur är på gång i textil- och modebranschen.

– Vi ser helt annorlunda på råvaror, hur produkter ska tillverkas, hur leverantörskedjor ser ut, hur inköp ska vara och på försäljningen. Och därför behöver vi nya kompetenser, säger Elin.

Nordiska Textilakademin erbjuder yrkesutbildningar, uppdragsutbildningar och projekt i textil kompetens.

Ideell second hand har lång erfarenhet av att ta emot, sortera och sälja vidare textil. De har varit en resurs till vilken man har kunnat lämna sina textilier. Den kommersiella second handen växer alltmer, framför allt via e-handel.

– Kommersiella second hand växte mycket under pandemin och i en lågkonjunktur finns också ett stort intresse för att köpa second hand, säger Elin.

Kommunerna kommer behöva ta ett större ansvar för insamling av textiler framöver. Men vilken roll kommer kommunerna ha och vilka kompetenser kommer behövas?

Avfallstrappan tydliggör vilka kompetenser som behövs framöver. Det är tydligt att de stora volymerna kommer hamna hos kommunerna.

Yrkeskvalifikation värdering av textil och mode

Nordiska Textilakademin arbetar just nu för att ta fram yrkeskvalifikationen värdering av textil och mode. Den innehåller moduler som exempelvis “återförsäljning av textil och mode i cirkulär handel”.

– Vad i yrkeskvalifikationen kan vara mikromeriter? Det är väldigt spännande, säger Elin.

Det är viktigt att ha ett fokus på att hålla resurser inom Sverige, för att minska utflödet av intern kapacitet. Om vi ökar den textila kompetensen i Sverige ökar det vår cirkularitet och en hållbar affär.

– Jag vill jacka i det som Hans och Olle pratade om tidigare kring olika nivåer och svårighetsgrad. Det är viktigt att tydliggöra att både olika kompetenser och olika nivåer i moduler är viktigt, säger Elin.

– De flesta nya företag inom branschen tänker redan cirkulärt och hållbart från början, säger Karin.

Moderator Thomas Nylund frågar vilka stora utmaningar Karin och Elin ser framöver.

– Att lära om kunden i hens beteende kring textilier och att omställningen går snabbt, avslutar Elin och Karin.