Omställningsfonden och KFS Trygghetsfond menar att behovet av validering finns överallt

Både Johan och Camilla menar att det finns en avvaktande hållning till validering inom den akademiska värden. Där saknas också verktyg för att bedöma individers erfarenhet och kompetens utifrån lärresultat.

Samtidigt är det tydligt att många yrkesverksamma kan fylla ut kompetensluckor genom validering. Det finns mycket kompetens som riskerar att gå förlorad och det är slöseri med både människor och resurser att inte kvalitetssäkra den kompetensen.

– Om ett vårdbiträde vill bli undersköterska kan hen bli det inom ett halvår, samtidigt som hen jobbar. Detta kan ske tack vare validering och rätt insatser, förklarar Johan.

Stort behov av validering

Behovet av validering är stort och det finns inom flera branscher. Det finns ingen specifik bransch som behöver validering mer än någon annan.

– Behovet finns överallt och det kan bli akut när det kommer nya lagkrav. Till exempel gäller detta medarbetare på fritidshem, där det numera krävs en lärarlegitimation. Medarbetaren riskerar att förlora sin anställning om det inte går att validera erfarenheten för att få ett kompetensbevis. Det är också viktigt att det erbjuds kompletterande studier som går att kombinera med arbete, tillsammans med validering, berättar Camilla.

Fonderna jobbar med förebyggande insatser för att möta krav som ställs på företag och organisationer. Johan och Camilla menar att allt kommer gå snabbare och kraven kommer bli allt högre i framtiden.

– Därför är det viktigt att göra en kompetensutvecklingsplan utifrån verksamhetens behov och medarbetarnas kompetens. Utifrån planen synliggörs vilka kompetensluckor som behöver fyllas och då kan validering passa perfekt, menar Johan.

Om en medarbetare har en grundkompetens och är nyfiken och vill lära sig mer, har både medarbetaren och arbetsgivaren mycket att vinna. Men det ska inte behövas en ny examen om medarbetare delvis vill växla om.

– En medarbetare måste kunna bygga på sin examen. Det kan inte vara så stelbent som det är i dag. Nu är det svårt att bygga på en gammal examen eller kombinera godkända kurser från olika universitet och högskolor till en examen, säger Camilla.

– Jag upplever att vi genomgår en kulturförändring, även om det går långsamt framåt. Jag tror verkligen på validering men utbildningsväsendet har inte riktigt hängt med, säger Johan.

SeQF är bryggan mellan olika typer av lärande

SeQF – Sveriges referensram för kvalifikationer – är bryggan mellan olika typer av lärande. Genom SeQF kan lärandet som sker utanför det formella utbildningssystemet likställas med lärandet som sker inom det formella utbildningssystemet.

Camilla menar att det finns stora vinster om fler tar efter Sobonas arbete och arbetar med nivåplaceringar av kompetensstandarder/yrkesprofiler genom SeQF. Det skulle främja både utveckling och rörlighet.

Dessutom bygger SeQF på en gemensam europeisk referensram för kvalifikationer EQF – European Qualifications Framework, till vilken flera europeiska länder är anslutna.

Det finns stora vinster för både medarbetare och arbetsgivare när allt fler valideringar blir rikstäckande eller av europeisk standard. För genom det värderas kompetens likadant överallt.

Validering hänger ihop med omställning och förebyggande insatser

Som begrepp kan ordet “omställning” upplevas hotfullt. Men omställning är utveckling; något som är i rörelse. Det behöver inte betyda att en medarbetare blir uppsagd, utan att företaget ställer om och kopplar på validering. För mycket omställning sker inhouse.

– När fonderna bildades var fokus enbart på stöd och hjälp till uppsagda medarbetare. I dag täcker vårt arbete mycket mer. Men innebörden av ordet omställning har inte hängt med i samma utsträckning, förklarar Johan.

Numera arbetar fonderna mycket förebyggande och de ligger steget före, vilket ger ordet omställning en annan dimension.

– Och en positiv effekt av covid-19 är att allt fler säger “vi ställer om”, vi jobbar mer digitalt och mer på distans. Detta har bidragit till en mer positiv innebörd av ordet omställning, flikar Camilla in.

Samarbetsformer i det fortsatta valideringsarbetet

I det fortsatta arbetet med validering är det framför allt viktigt att ändra synen på lärande på arbetsplatsen, så det värderas högre än i dag.

Vidare behöver validering också vara rikstäckande, så kompetens värderas likadant, oavsett om en individ söker ett jobb i Trelleborg eller Riksgränsen.

Det finns också stora vinster om validering kan följa en europeisk standard, eftersom arbetsmarknaden blir geografiskt större för yrken där det går att arbeta digitalt.

– Vi vet att arbetslivet kommer förändras allt snabbare framöver och vi måste bygga in ett system som hjälper medarbetare att validera sina kompetenser under hela arbetslivet, menar Johan.

Synliggöra lärande på arbetsplatsen genom handledarskap

Förutom arbetet på KFS Trygghetsfond är Johan utbildningsledare på Sobonas handledarutbildning. Det finns kopplingar mellan validering och att prata mer om arbetet som handledare gör för att synliggöra lärandet på arbetsplatsen.

– Under utbildningen är det viktigt att prata om hur företagskulturen är. Hur behandlar vi varandra och hur förhåller vi oss till lärande på arbetsplatsen kontra lärande i skolbänken, avslutar Johan.