Hur kan vi tillsammans utveckla kompetensförsörjningen?

DUA har funnits sen 2014 och är tillsatta av regeringen för att främja samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen. De ska även främja utvecklandet av nya samverkansformer för att effektivisera etableringen i arbetslivet för unga, nyanlända och för individer som varit arbetslösa länge.

- De här individerna behöver ofta rustning och stöd innan de kan ta sig in på arbetsmarknaden, berättar Lill.

Samverkan gäller strategiskt men även på individnivå. DUA stödjer helt enkelt individerna som behöver in på arbetsmarknaden. Vidare har de skrivit lokala överenskommelser med Arbetsförmedlingen där lokala jobbspår ingår.

Så här säger några arbetsgivare om de lokala jobbspåren:

Vi fick vara med och påverka tillsammans, vad som var viktigt och vad vi behövde.

Marcus Lindstrand, handlare, ICA supermarket Årsta

I vanliga fall letar vi efter rätt kompetens och så anställer vi. Nu så bygger vi på kompetenser hela vägen.

Sofia Westergaard, HR-specialist, Renova

Jobbspåren har gjort det så enkelt för mig eller oss att nå vårt mål – att hitta kompetenta medarbetare.

Nina Thoren Forsanker, Kompetens- och mångfaldsstrateg, Ambea

Lokala jobbspår har funnits sen 2018. Det har varit mellan 300–400 lokala jobbspår varje år och mellan 5 000–6 000 deltagare har deltagit varje år. Lokala jobbspår finns i alla branscher.

80 procent av deltagarna har ingen gymnasieutbildning och 60 procent av deltagarna har varit kvinnor. Det finns även specifika lokala jobbspår för individer som är universitetsutbildade. En tredjedel av de lokala jobbspåren har varit sex månader eller kortare.

Flera parametrar är viktiga för framgångsrika lokala jobbspår och dessa har DUA identifierat:

Utgå från arbetsgivarens behov

Konjunkturen har blivit allt sämre på grund av covid19 men många behöver ändå anställa. Branscher som utbildning, vård och omsorg, industri och lager har en stor brist på arbetskraft.

Branscher som utbildning, vård och omsorg, industri och lager har en stor brist på arbetskraft.

Deltagare till lokala jobbspår identifieras tillsammans med arbetsgivare. Deltagaren ska vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Arbetsgivare och deltagare träffas via “speeddejtning” och urvalet görs av kommun och arbetsgivare.

- Arbetsgivare kan ha idéer och tankar kring vilken kompetens som de behöver och de tar i för mycket. Det kanske inte behövs någon som pratar perfekt svenska så länge hen klarar jobbet. Många behöver hjälp att kartlägga sina kompetensbehov, konstaterar Lill.

- Därför utgår vi från arbetsgivarnas behov av kompetens och omsätter behoven till utbildningsinsatser eller praktik, säger Susanne.

Lokala jobbspår ska i normalfallet leda till anställning. Det finns inga garantier för att saker kan hända under resans gång. Men det är viktigt att det finns ett behov av att anställa. Det är också viktigt att både arbetsgivarna och arbetsplatsen är med. Facket ska också vara med på banan.

- Vissa lyckas jättebra med nya lokala jobbspår; på andra ställen går det trögare. Därför startar vi ett utvecklingsprojekt tillsammans med ett antal kommuner och Arbetsförmedlingen, berättar Lill.

Tillsammans utvecklar vi lokala jobbspår

Det är viktigt att sprida kunskapen om lokala jobbspår och underlätta tillkomsten av dem. Syftet med utvecklingsprojektet är att utveckla och förbättra arbetssätten inom fyra områden:

Det är viktigt att sprida kunskapen om lokala jobbspår och underlätta tillkomsten av dem.

1. Arbetsgivarnas delaktighet

Lyckade lokala jobbspår skapas när arbetsgivarna är delaktiga från dag ett.

2. Tillgängliggöra och flexibelt koordinera insatser

Det kan vara svårt för vuxenutbildningen att vara tillräckligt flexibel och kunna plocka moduler ur utbildningar för att kombinera dessa med arbetsmarknadsutbildningar för att skapa sammanhängande kedjor av insatser.

3. Identifiera och rekrytera deltagare

Det gäller att hitta lämpliga deltagare och sen rekrytera dem.

4. Koordinera och hålla samman

Många aktörer ska kommunicera med varandra. Både deltagare och arbetsgivare behöver stöd. Det kan var en grupp individer som hjälps åt.

Kompetensprofiler är en viktig del

Många arbetsgivare behöver stöd i att beskriva sina kompetensbehov.

Tillsammans med kommun, Arbetsförmedling och andra aktörer kan arbetsgivare uttrycka behoven i kompetensprofiler som kan spridas och användas av många. Det ska finnas möjlighet till lokala anpassningar.

Finns det utbildningar eller delar av utbildningar som motsvarar behoven, till exempel inom Yrkesvux, arbetsmarknadsutbildningar, SFI och yrkessvenska? Finns yrkespaket?

- Genom samverkan bör vi kunna skapa den mångfald och flexibilitet som behövs för att kunna tillhandahålla nödvändiga utbildningsdelar, sammanhängande och ibland också parallellt, säger Susanne.

Genom samverkan bör vi kunna skapa den mångfald och flexibilitet som behövs.

- Och Sobonas erfarenheter ska tas tillvara på, flikar Lill in. Sobonas arbete är positivt, både kring validering och att skapa yrkesprofiler. Vi vill gärna samarbeta med Sobona och det räknar vi med att kunna göra på olika sätt.

Hur länge pågår ert uppdrag?

- Det pågår till sista december 2021. Vi hoppas att arbetet ska ha gett ett så kraftigt avtryck att detta behövs inom ordinarie verksamhet framöver, säger Susanne.

Projekt har en tendens att vara svåra att implementera inom den befintliga verksamheten.

- Men de som provar lyckas ofta. Det är en tröskel i sig att våga prova. Många parter är inblandade och det kan kännas osäkert, menar Lill.

Hur många får jobb efter lokala jobbspår?

De senaste siffrorna är från december 2019 och då var det 65 procent, vilket inte är tillräckligt bra. Men det finns stora variationer. Det kan vara så många som 80–90 procent som får anställning och utifrån de insikterna bygger DUA utvecklingsprojektet.